Alla som känner mej vet att min största fobi här i livet är spindlar.
Stora som små, alla skrämmer skiten ur mej!
Om jag av någon anledning rört vid en spindel eller fått en på mej så kan jag garantera man sedan hittar mej skakandes och gråtande hihi

Men jag är inte den som är den.
Jag hatar att vara rädd för saker.
Jag gör något åt det istället och utsätter mej för det jag tycker är jobbigt.

Tex så va jag livrädd för ormar innan.
Jag gick på terrariemässor bara för att våga vara nära dom, vilket gick bra tillslut.
Och en dag träffade jag på en mycket trevlig äldre herre på en sådan mässa.
Han va i 50 års åldern, väldigt lugn och sympatisk och han såg att jag va nyfiken men rädd.
Han stog där och sålde ormar och hade ett gammalt ormpar som han hade avlat en massa på men som nu inte ville lägga ägg längre.
Han ville att dom skulle hamna i ett bra hem eftersom dom va ca 17 år gamla och kan bli bra mycket äldre än så.
Han tog mej åt sidan och lät mej i lugn och ro peta, känna och klappa och tillslut stog jag där med en orm runt halsen hi hi

En vecka senare stog jag hemma i hans källare och beundrade alla hans ormar och fick klappa ännu större saker.
Jag gick därifrån med två ormar för 200 kronor mest som symbolisk summa.
Idag lever tyvärr bara hannen men jag älskar honom verkligen!
Och någon fobi för ormar har jag inte längre.

Spindlar är dock en annan femma,
dom kan man bli tvungen att stöta på i tid och otid.
Speciellt om man bor i hus, då är dom oftast större oxå

Eftersom jag då vill bli av med min fobi så läser jag på en massa information i första hand.
En dag ska jag kunna hålla ett stort hårigt monster i min hand är det tänkt.

På förra stället vi bodde på hittade jag en sån här i källaren


Jag hade dock ingen aning om vad det va för sort.
Jag visste bara att den skrämde skiten ur mej hi hi

Efter att vi bott där ett halvår sprang det en kväll en sådan här över vardagsrums golvet.
Den va den största spindeln jag någonsinn sett.
Med benen hållna som på bilden ovan hade den inte fått plats i min handflata.
Inte ens Hingsten eller hunden vågade döda den eller ens peta på den.

Tillslut när jag hade bölat och skrikit lite började den springa mot mej.
Hunden som alltid skyddar mej i vått och torrt blev då arg på spindeln och bet till den snabbt.
Sedan sprang hon och gömde sej och pep.
Den hade bitit henne i läppen och hon svullnade upp lite.
Vi slängde en bok på fanskapet och den dog.

När vi flyttade hit vi bor nu har jag stött på den många gånger.
Bara en gång har den varit lika stor men då va den oxå i vardagsrummet.
Jag fattar inte hur dom tar sej in.

En trillade PÅ mej när jag städade uterummet tidigt i våras.
Fattar du!!!
PÅ MEJ!!!
När den sen landade på träplankorna lät det *splaaat*
Magplask för spindeln med andra ord.
Usch äckligt!

Nu har jag hittat ett nät i uterummet som jag vet tillhör ett sånt här monster.
Förr eller senare kommer jag stöta på den och därför leta jag upp information om just denna sorten.

Det är tydligen den här som kallas avlopps spindel.
Har du otur kan du hitta en sån här bamse i handfatet eller avloppet i duschen.
Hemska tanke.



Sorten heter Tegenaria atrica
Det är en hanne på bilden ovan.
Från benspets till benspets kan det vara ca 10 cm.
Stort med andra ord!
Det finns säkert större oxå.

Den har rejäla gaddar som kan bita genom huden.
Gift har den oxå men ger ingen reaktion om man inte är överkänslig.
Det är som ett getingstick säger vissa.

Forskare säger att den ogärna hugger.
Man måste nästan krossa spindeln för att den ska göra det.

Bullshit säger jag bara
Hingsten skulle bära ut en inte ens hälften så stor hanne för någon månad sedan och den högg direkt.
Och det gjorde ont sa han.
Hans handflata såg ut som om han bränt sej efter tio minuter.
Det blev en röd cirkel och det svullnade och han sa det kändes som om man nässlat sej.
Och det va en liten den.

Tro fan att jag blir rädd hi hi
dom ljuger ju.

Här kommer några fler bilder så ni ser hur stor den verkligen är





Kolla jämfört med handen.
Inte klokt


Nu drömmer vi lite mardrömmar gott folk.
natti natti